> Hopeless wanderer

 
Mumford and sons dunkar i mina högtalare, högt och ljudligt ska dom höras över repslagaregatan.
Snart är det dags. Det är ta mig fan snart dags att märka mig för livet. Jag ska ha dem på min kropp.
Inristat där det har en betydelse. En mening!

Nu är det nästan klart med piercingarna. Två i munnen och en i naveln räcker gott och väl åtminstone några månader till.

Nu är jag hungrig på bläck, på att höra det surrande ljudet, den skrapande obehagliga känslan som ändå inte betyder ett skit för euforin är enorm.
Det ända som fattas är att betälla en tid. En tid för lycka.

Vi får se vad som hänt tills nästa inlägg publiceras. Om jag tagit mitt föruft till fånga och beställt en tid!

> Fånga dagen

 
Drygt två veckor har gått sen jag senast bloggade. Vart tar tiden vägen egentligen?
Det är redan runt 10 grader ute. Värmen då? Jag har ju fortfarande kvar min sjukt fula solbränna!!
Om ett ögonblick så är det jul och nyår. Sen är det inte lång tid kvar tills vi drar till Gran Canaria, hela tjocka familjen. Sen är det bara dagar kvar tills jag fyller 20 år. KAN NI FÖRSTÅ 20 ÅR!!
Jag startade min blogg några månader innan jag fyllde 15 år, 15 år och om mindre än ett halv år blir jag 20!?
Vi låter det sjunka in ett tag..
 
"Fånga dagen" eller vad är det som man brukar säga?

> Family

 
 
Ännu en kväll sitter jag här. Ikväll har jag lagat mat, gosat med Stina och tittat på Game of thrones. Just nu väntar jag på att min stora kärlek ska kommer hem. Tänka sig, min stora kärlek! 

Ja väntar på att det ska bli sovdags. Väntar på att få lägga mig i en alldeles för varm famn, få en tandkrämskyss, ett godnatt och känna hur min fina Stina hoppar upp och lägger sig på sin plats vid mitt huvud och sedan somna.
Känna att det här, det är början på resten av mitt liv!