Josefine Lekander

Nu sitter jag här i mitt rum, i mitt rum som jag spenderat mina senaste 17 år i. 
I det här rummet har jag skrattat, jag har gråtit, jag har sjungit, jag har skrikigt, jag har kräkts, jag har dansat, jag har älskat och jag har hatat.
   Jag har alla möjliga minnen från det här rummet. I just det här rummet som råttorna och mina kläder tagit över. Det är det här rummet som jag kommer flytta ifrån. Det kommer att bli ännu ett gästrum eller kanske så att mina föräldrar bestämmer sig för att flytta när det sista barnet flyttat ut. En femma och en hyra på nästan 10,000 är lite överflödigt för två personer kan tyckas!
   Det pirrar i min mage när jag leker med tanken att jag en dag kommer packa den sista lådan som tömmer mitt rum. Jag lämnar min borg, min trygghet för att kliva in i ett nytt och självständigt liv. Ett liv som jag själv kan styra över. Ett nytt kapitel som jag ska börja skriva och det ska komma att slå människor med häpnad. 

Jag är hungrig på livet, jag vill att det börjar nu!