Min uppsats!

Publicerad 2010-02-12 18:24:39 i Skolan, oyhes!,

Ååh, nu ska ni få äran att läsa min uppsats!! :D

Jorden runt resa


Europa- Grekland, Aten
Nordamerika – USA, New York  
Sydamerika – Brasilien, Rio de Janeiro
Afrika – Egypten, Kairo
Oceanien – Australien, Sydney
Asien – Thailand, Bankok


 

Dag 1: Idag var det början på min jorden runt resa.
Jag hade inte bokat en enda biljett än.
Jag viste inte hur lång tid jag skulle vara borta.
Jag viste att det skulle bli svårt med hemlängtan men jag kunde ju alltid skicka vykort.
Mamma erbjöd sig att skjutsa mig till Arlanda för att se så jag kom iväg ordentligt.
Inför min resa hade jag sparat alla mina pengar och fått lite bidrag från släkt och vänner.
Bilresan med mamma var som en enda lång pinsam tystnad innan hon avbröt den.
”Jag älskar dig, hoppas du vet det”
Jag tog en klunk Cola som jag köpt på en mack vi stannat till vid.
”Ja, jag vet det. Men jag vill göra det här”
Min hals tjocknade och det blev svårt att fortsätta. Hon hörde det och tog över.
”Jag säger inte det här för att försöka hindra dig, jag vill att du ska få ta ansvar men det känns lite för tidigt, du är bara 19 år”
”Jag kan skriva en gång i veckan” påminde jag henne.
Hon drog en suck och förstod att samtalet var över.
När vi kom fram till Arlanda så beställde jag första bästa flyg till Grekland, Aten.
Jag hade tur för det fanns bara två platser kvar. Jag sa adjö till min mamma som stod med näsduken i högsta hugg.

 

På flyget ner fick jag sitta bredvid en liten tjej som hette Agapi, vi satt och småpratade om allt och inget. Hon var 14 år och skulle ner till hennes släkt. Hon var född i Sverige men halva hennes släkt bodde i Grekland. Jag frågade om klimatet och hon berättade att det var som varmast nu såhär på sensommaren. Hon berättade också sina bästa badställen och om restaurangen som hennes farbror ägde.
”Men är det någon som jag absolut måste ha sett innan man åker här ifrån?”
”Akropolis ruinerna, Det Nationala Arkeologiska Museet, Halvön Peloponnesos brukar dem flesta vilja se men om man tycker om att snorkla, sola och bara njuta av vädret så är nog Ön Samos en väldigt bra plats”
Jag försökte lägga Samos på minnet.
Efter ett par minuter så hördes en röst från högtalarna som berättade att vi skulle landa om ett par minuter.
”Vilket hotell ska du sova på” frågade hon.
”Eh, jag vet faktiskt inte det. Vet du något billigt och bra hotell?”
”Nej tyvärr, men du kanske skulle kunna bo hos mig?”
”Jag vet inte riktigt, jag vill inte tränga mig på hos er”
”Nej men det gör du inte, då har jag ju någon att vara med och så kan jag guida dig runt om i staden”
”Nja, jag vet inte”
Jag låtsades att fundera fast jag redan hade bestämt att jag ville bo hos henne.
”Okej då, varför inte?”
”Ja!” ropade hon lyckligt.
Vi gick för att hämta våra väskor, vi hade tur för dem kom nästan först.


”Agapi” Ropade en hes och raspig röst.
”Farbror” Svarade hon med en sockersöt röst.
Han kollade på mig med misstänksamma ögon.
”Vem är det här?”
”Farbror, hon har ingenstans att bo så jag sa att hon kunde bo hos oss!”
”Allt för dig min prinsessa!”


Dag 2: Agapi och hennes familj bodde i ett av de finare områdena i Aten.
Agapi’s farbror var väldigt religiös.
Agapi berättade att nästan alla som bor i Grekland är Grekisk-ortodox. I grundskolan var ortodox religionsundervisning obligatorisk, men att det fanns andra religioner med.

Efter frukosten så gick Agapi och jag ut för att svalka oss i vattnet.

Dag 13: Nu hade jag varit i Grekland i nästan två veckor. Allt var verkligen underbart här.
Alla små vita hus med blå knutar och det klara blåa vattnet, jag levde verkligen mitt liv fullt ut. I morgon så var det min sista dag i Grekland. Det kändes rätt så sorgligt för jag hade verkligen funnit mig till räta här. Jag skulle sakna Agapi och hennes underbara familj.
Under mina nästan två veckor så hade jag hunnit utforska en del av Grekland.
Som Akropolis ruinerna och ön Samos.
Akropolis ruinerna var så otroligt vackert och känslofyllt.
Jag kunde verkligen inte tro att det var över 2400 år gammalt. Jag och Agapi skämtade om att Herkules skulle komma inspringande och försöka prata med sin pappa Zeus.
Ön Samos var också helt underbart. Agapi och jag hade snorklat vid stranden Agios Nikolaos. Jag hade införskaffat mig en undervattens kamera och tagit massvis med fina bilder på fiskar och den dolda miljön under vattnet.
Under min sista dag hade jag köpt presenter till Agapi och hennes familj som tack för att jag har fått bo hos dem.
Det var kväll och jag var som vanligt i Agapi’s dunkla lilla rum
”Här, jag har köpt en present till dig! Tänkte att du skulle få ett fint litet minne från min tid hos dig och din familj”
Hon tittade på mig med tårfyllda ögon
”Det kommer inte vara lika roligt utan dig”
Jag log lite för mig själv
”Jag kommer sakna dig, vi får se till att träffas någon mer gång”
Hon gav mig en kram och sen brast vi ut i skratt.
”Agapi, min prinsessa det är sovdags!”
Vi slutade att skratta.
”Okej!”
Vi låg och fnittrade ända tills vi somnade vid midnatt.

Dag 14: Nu var det dags att åka till nästa land.
Jag hade bestämt mig för att jag ville åka till USA,
förmodligen till New York men jag var inte helt säker.
”Du får jätte gärna komma tillbaka någon gång” Sa Agapi’s farbror som hette Konstantin.
”Tack, det vill jag hemskt gärna göra!”
Jag satte mig på det första bästa flyg till New York och vinkade av mina nya vänner.

Dag 15: Jag hade sovit på planet till New York och drömde om dem färglada fiskarna och Akropolis ruinerna.
Jag kände ett hugg av sorg efter min nya vän Agapi, hon hade varit så söt och snäll!
Resan hade tagit nästan 10 timmar och när jag skulle ta min väska från rullbandet så kom det fram en tjej som heter Alice som verkade jobba som guide i New York.
Hon erbjöd sig att guida mig runt om i staden och jag tackade tacksamt ja.
”Du kanske vill följa med ut och pröva på nattlivet i ’Stan som aldrig sover’? ”
Jag tvekade, jag ville inte riskera något.
Alice såg det och fyllde i
”Jag kommer inte att lämna dig på hela kvällen”
Jag var fortfarande lite osäker men vad vore livet utan risker?
”Okej, jag vill bara checka in någonstans där det är bra och billigt”
Hon log.
”Jag sover på ett motell här i närheten, det kanske blir bra?”
”Ja, det är nog bäst att jag är med dig som känner till kvarteren här”
Hon nickade och tog mitt bagage och styrde till ett mysigt litet motell.
”Här är mitt rum och här bredvid ligger ditt”
Jag gick in i mitt rum och kände en väldig tacksamhet inför Alice.

Hon stod i dörröppningen.
”Jag ska göra mig i ordning inför kvällen, du har väll inte bangat än va?”
Jag räckte ut tungan
”Nej det har jag inte, men jag vet inte vad jag ska ha på mig”
Hennes ansikte sken upp i en solskensleende.
”Jag har en del kläder som du kan få låna om du vill”
Jag kände att jag och Alice skulle bli väldigt bra kompisar.
Efter någon timme så tog hon mig ut på den bullriga gatan.
Det var en av mina bästa kvällar eller nätter, jag viste varken ut eller in när vi kom tillbaks till motellet in på små timmarna.

Dag 29: Nu hade jag varit i New York i 14 dagar och jag stormtrivdes.
Jag och Alice hade hunnit besöka en del spännande platser och saker som Times Square, Frihetsgudinnan och Central Park. Alice tog mig till en baseboll match och om jag ska vara ärlig så fattade jag ingenting.
Jag insåg att jag kunde väldigt lite om New York. Jag viste inte något om vilken religion det var och knappt någon historia Men Alice berättade att det var religiösfrihet i hela USA inklusive New York. Sen berättade hon att jag hade tur som inte var här den 11e september 2001. För World Trade Center blev attackerat av terrorister och att det var ett himla liv om George W. Bush.
”Var du här 11:e september 01?”
Hon rynkade pannan och andades plötsligt väldigt tungt.
”Ja, jag förlorade min syster i attacken”
Hon kämpade mot tårarna.
”Förlåt, jag viste inte att det var känsligt för dig”
Hon tog en djupt andetag och började igen.
”Du är så otroligt lik henne, i ditt sätt att vara!”
Jag log lite generat
”Men det var ett tag sen och jag har blivit hel igen”
Jag nickade lite frånvarande.
”Jag måste i väg och jobba nu, ring mig på mobilen om det är något”
Hon gav mig en lätt kram.
Jaha, vad ska jag göra nu då, funderade jag för mig själv.
Jag kom på att jag skulle kunna slösa lite pengar på souvenirer och kläder.

Dag 30: Det kändes som om jag var tvungen att åka vidare nu.
Men jag ville verkligen inte, vart skulle jag åka?

Och Alice, hur skulle jag kunna lämna henne här?
Alice jobbade hela dagen och slutade inte förens vid sju på kvällen.
”Hallå” kvittrade hon när hon kom in i rummet.
”Hallå” svarade jag henne.
Jag samlade allt mitt mod och tog ett djupt andetag.
”Vad är det? Du är helt vit i ansiktet” Retades hon.
”Alice, jag har tänk på att jag kanske måste resa vidare snart”
Jag kollade henne i ögonen och såg hur hon försökte svara.
”Men VI har det ju jätte bra här!” Svarade hon mållöst.
”Jo, men jag bor ju egentligen i Sverige med min familj”
Min röst darrade, jag tyckte verkligen inte om att behöva såra Alice.
Jag försökte igen.
”Men du kan väll följa med mig?”
Hon rynkade lite på näsan
”Jag har ju jobb och allt här”
Jag viste att hon inte ville men det gjorde ändå ont att höra.
Alice har blivit min bästa vän och är nästan som en syster.
”Okej, men jag måste fortsätta”
Hon suckade.
”När åker du då?”
”Jag hade tänkt åka i morgon”
” I MORGON?” Skrek hon.
Jag nickade.
”Okej. Det är lugnt vi kan ju skriva till varandra”
”Men jag vill verkligen att du ska följa med, du är min bästa vän och jag ser dig som min syster!”
”Jag kan inte” viskade hon.
”Jag förstod nästan det”
Hon gick ut ur mitt rum och jag la kudden över mitt ansikte.
Hur kunde jag vara så grym mot henne?

Dag 31: Någon gång under mitt grubbleri hade jag somnat.
Jag skrev ett brev till Alice att jag bestämt mig för att åka till Rio de Janeiro och att jag var hemskt ledsen över att behöva lämna henne såhär.
Så jag tog första bästa plan till Rio de Janeiro.
Flygresan dit tog också nästan 10 timmar. Jag skulle verkligen inte vänja mig vid de långa flygtimmarna. Jag önskade att Alice följt med för hon var alltid så energifylld.
Jag tog in på ett motell i närheten och lämnade mitt bagage för jag skulle utforska staden lite.
Det första jag såg var den 38 meter höga statyn som står uppe på Corcovado. Hörde av någon sightseeing guide att statyn heter Cristo Redentor. Jag tog ett informations blad i något stånd och läste.
”Rio de Janeiro betyder ’Januaris flod’ på portugisiska, i Rio de Janeiro bor det 6 094 000 invånare, Rio de Janeiro är mest känd för sin karneval,  i Brasilien pratar man portugisiska som första språk, Luiz Inácio Lula da Silva är president, statsskick: republik och de flesta är romersk-katoliker”
Jag gick till något som såg ut som ett shopping centrum och köpte några souvenirer.

Dag 37: Rio de Janeiro är absolut ingen stad för mig. Under mina få dagar så har jag inte upplevt något som skulle kunna fånga min uppmärksamhet.
Jag hade nästan bara legat på stranden, solat och läst.
Jag började längta hem ännu mer så jag bestämde mig för att åka vidare.
Nästa stopp blev Egypten, Kairo.

 

Dag 38: Resan till Egypten tog åtta timmar och jag sov bara i fem av dem.
Det var vid tio tiden som jag kom fram och checkade in på ett hotell.
Jag kände på mig att jag skulle trivas här med värmen och miljön.
Som tur var så hade jag en luftkonditionering på rummet så jag blev inte stekt inne i mitt rum.

Dag 45: Nu hade jag varit i Egypten i en vecka och det är verkligen stek hett här.
Jag hade hunnit med att kolla på den världs berömda Sfinxen i Giza som står på Gizaplatån. Jag läste i ett informations blad att den är ca 20 m hög, 6 m bred och 73,5 m lång.
Jag tog kort på den egendomliga statyn som föreställer ett lejon som ligger ner med ett mänskligt huvud. Fast näsan har gått sönder och det är ett mysterium vart näsan tagit vägen. Det stod att forskare tror att den är byggd av forntida egyptier 2555 år f.k.r

Jag som är rätt så intresserad av religion och historia anmälde mig till en tur upp till Sinaiberget i området kring Sharm El Sheik. Enligt gamla testamentet tog Moses emot stentavlorna med guds 10 budord där. Turen började mitt i natten och det var en lång promenad upp till toppen.
Jag frågade ett äldre par om varför vi gick på natten och dem berättade att vi skulle få se soluppgången när vi var framme, Utsikten var så otroligt vacker.
Nedanför berget låg Katarina kloster, det var något av en helig plats för en del religioner som den brinnande busken och Mose brunn. Berättade guiden som hette Amun som fått sitt namn efter en solgud.
Efter vandringen avslutade vi genom att snorkla i Hurghada. Det var hundra gånger så makalöst vackert än i Grekland, vattnet i röda havet var omkring 30 grader och jag passade in här som handen i handsken.

Språket i Egypten kunde inte vara annat än arabiska.

Jag försökte komma ihåg vad Egypten hade för religion.
Det kunde väll inte vara judar? Inte heller Jehovas vittnen, kändes inte så troligt att dem var kristna. Så jag körde på utesluts metoden och kom fram till att dem måste vara muslimer med islam som statsreligion.


Dag 47: De senaste två dagarna hade jag bara legat och solat. Jag hade tänkt att åka till Brisbane i Australien igår men kom på i nöd och näppe att man inte fick flyga på 24 timmar om man dykt eller snorklat. Så idag hade jag tänkt åka till Sydney

Dag 48: Resan från Egypten till Australien tog lite över 22 timmar. Jag var väldigt utmattad och hade bara sovit fem timmar. När jag kom fram så var klockan elva på kvällen och jag var inte ett dugg trött.
Jag checkade in på ett motell som vanligt och la mig för att invänta sömnen.

Dag 79: En hel månad har jag varit i Australien och det blir bara bättre och bättre!
Jag har rest runt i hela landet och det här är rena rama paradiset.
Den första veckan så tog jag det lite lugnt och samlade energi inför mina äventyr jag planerade för. Först skulle jag åka till Hasting grottorna som ligger fyra timmar söder om Hobart. Det var en otrolig upplevelse. I dem flesta grottorna fick jag se massvis med vackra spiror som hängde ner från taket. Guiden berättade att det var kalkrikt vatten som droppat ner under en väldigt lång tid.
Sen så stannade jag till i staden Monkey Mia. Där fick jag komma ner i vattnet och gosa med ett par jätte söta delfiner. Jag hade givetvis en guide med mig som visade hur jag skulle uppföra mig för att inte skrämma iväg delfinerna.



Sen så följde jag med en familj som jag bor granne med till Operahuset i Sydney för att kolla på någon teater. Dem berättade att operahuset är designat av dansken Jörn Utzon. Och att det är ett av Australiens mest kända ikon.
Eftersom jag är så intresserad av historia och religion så köpte jag mig en bok som handlade om just Australiens historia och religion.
Jag fick reda på att de flesta i Australien är kristna och Australiens urfolk kallas för Aboriginer. Men det var bara en liten del av vad jag fick lära mig.

Sen åkte vi till Fraser Island, det är världens största ö av sand. Jag kände att jag var euforisk största delen av resan. Allt var så underbart hela tiden och jag kunde komma på mig själv med att sitta och le åt ingenting.


Och igår så kom jag hem från en fyra dagars dykning tur från stora barriärrevet
Jag fick reda på att stora barriärrevet var 201 mil långt och nästan åtta mil brett på den bredaste delen. Det största delen av revet var ca två miljoner år gammalt, fast en del av revet är nästan 18 miljoner år gammalt och det tyckte jag var helt fantastiskt!
Men den här snorklingen var oslagbar. Jag ville aldrig gå upp ur vattnet, min kamera blev så överhettad så jag var tvungen att köpa en ny. Jag kommer säkert att ha över 1000 bilder från korall och fiskar.

Dag 80:
Jag ville inte ut på nya äventyr, nu vill jag bara slappa ett par dagar och sen hem.
Så jag har bestämt mig för att åka till Thailand som avslutning.
Jag packade ihop mina saker och tog första flyg till Thailand.

Dag 81: Jag landade i Bangkok efter en nästan 10 timmars flyg och fortsatte till Sri lanka.
Nu skulle jag spendera alla mina pengar och verkligen unna mig det bästa.
Först tog jag in på ett fem stjärnigt hotell som heter Mandarin Oriental. Det kostade 1.080 $ för en natt och jag skulle vara här i tre dagar.
Istället för att gå och lägga mig som jag brukade gick jag på spa och njöt för fulla muggar.



hoppas ni tyckte att den var bra,

Kommentarer

Postat av: feli

Publicerad 2010-02-14 16:27:44

ooj vad lång text hur orka du skriva

Postat av: Kucken

Publicerad 2011-02-15 14:58:12

Mordin verkar het:)

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela